I fredags hade vi vår första prövning.......vi fick strömavbrott vid 13.45 på em. Ingen liten blinkning. Kollade snabbt på Eon, (bra att ha ett mobilt bredband och en laptop), det var ett nedfallet träd på ledningen som orsakade avbrottet. Felet beräknat åtgärdat kl 17.00. Dags att dra igång reservelverket. Vi köpte ett nytt större i våras, begagnat på auktion, fram kom det och traktorn. Vi kör igång. Robotarna krånglar lite... Ringer service Andreas. Han ledsagar oss per telefon.Vi startar om CRS:en men det är ändå inte ok. Då upptäcker vi att kompressorn inte är igång. Ringa servicekillen igen. Då ser Jörgen plöstligt att kompressorn snurrar åt fel håll. Åhh så typiskt, elverket var felfasat, inte hade vi provkört det heller! Byte av elverk och sen snurrar allt igång igen. Strömmen kom tillbaka efter en stund. Vi pustade ut en erfarenhet rikare. Då var det dags att börja mjölka de som är kvar i gropen. Mer arbete vankas. Felet med fasningen hade förstört en av foderskruvarna till foderstationen. Kul,kul den enda stationen för de korna. Alltså blev det en stunds mekande för Jörgen igen, tur att han kan så mycket, inser varje dag att jag skulle inte klara av att sköta gården ensam för det är så mycket som jag helt enkelt inte kan. Men tillsammans klarar vi mycket! Elektrikern ska fixa verket så att det är startklart inför vinterns eventuella strömavbrott. :-))
Här inne i huset har vi utökat djurbeståndet. Lilla Meia har flyttat in. Inget vi hade tänkt oss, men hon har lindat sin lilla svans kring våra hjärtan speciellt Ellens och Elvis-Börje har fullt upp med att fostra henne. Hon kom hit för två veckor sedan med en av de som jobbar på skogsplantagen här bredvid. Hon sprang efter dem och var så kelen, de fick inget gjort för hon stal deras uppmärksamhet. Därför kom de förbi och undrade om det var en av våra kattungar som smitit iväg. Men barnen som har stenkoll på alla våra kattungar kände inte igen henne Vi förstår inte vart hon kommer ifrån men hon kändes väldigt tam redan från början. Det har hänt förr att kattungar blivit dumpade här ute. Vi försökte ha henne i lagårn, men hon passade inte där, hon smet med familjen Johansson hem i deras bil en kväll, för hon är så påhittig och vill helst vara med, hon är ingen lagårdskatt. En morgon skrek hon så mycket att jag kunde inte annat än att ta med henne in. Hon sköter sig galant!
Liten och stor delar matskål och kattlåda utan problem. |
Hon är kelen och tålmodig. Ivar har om man säger så inte alltid den lugna, snälla stilen när han gosar. |
Pannan har gjort sitt och det behövdes 3,5 man för att få ute den! Olof, Jörgen, Fredrik och han som kan allt Ivar. |
Anna, tack för att du tar oss med en stund i er vardag! Underbart.
SvaraRaderaKramar Jessica